Syftet med denna studie har varit att undersöka personliga assistenters arbetsmiljö inom privat och offentlig verksamhet, utifrån ett personalperspektiv. I studien ingick sex personliga assistenter. Fyra inom två olika offentliga verksamheter och två inom privat verksamhet. Den datainsamlingsmetod som har använts är intervjuer, det empiriska materialet presenteras i studiens analysdel där empirin ställs emot teori. I empirin framkom bland annat personliga assistenters upplevelser av arbetsmiljö, anställning och om yrket.

Stora och växande företag får ett behov av att decentralisera, vilket leder till mer självständiga avdelningar. I decentraliseringens kölvatten följer oftast kontroll- och samordningsproblem. Detta kan reduceras med ett internprissystem. Andra fördelar med ett internprissystem är att enheterna bättre kan kontrolleras, styras och motiveras samt att skapa ett kostnadsmedvetande hos dem. I uppsatsen har en jämförelse gjorts mellan en offentlig och en privat verksamhet angående deras internprissystem.

Bakgrund Sedan efterkrigstiden har det skett en ökning av modernaorganisationsidéer. En av dessa idéer är employer branding som utgörvarumärket för företaget som arbetsgivare och som syftar till att lockatill sig och behålla rätt personal. Offentlig verksamhet har börjat arbetamed detta begrepp som en följd av new public management menstudier på detta område saknas.Syfte Syftet med studien är att skapa förståelse för de svårigheter som finns iatt utforma ett employer brand i en offentlig verksamhet somkaraktäriseras av new public management-idéer. Vi vill bidra till denföretagsekonomiska diskussionen om employer branding genom attbidra med ett kritiskt förhållningssätt till begreppet inom offentligverksamhet.Metod Studien är hermeneutisk med en abduktiv ansats. Fallstudier haranvänts för att samla in det empiriska materialet.

Denna undersöknings syfte är att via en kvalitativ studie av ett exempelföretag utforska huruvida relationsmarknadsföring är applicerbart på offentliga verksamheter.Syftet ämnas att besvaras via en driveranalys av ett exempelföretag, vilket medför en starkt teoretiskt förankrad vetenskaplig utgångspunkt.Undersökningen fann för Dalatrafik givet driveranalysen fog för att påstå att Dalatrafik har förutsättningar för att implementera RM, men att vissa faktorer behöver beaktas om implementeringen skall få genomslagskraft. För RM inom offentlig verksamhet undersökningen ett antal variabler som indikerar att RM och offentliga organisationer inte är helt inkompatibla, men att vissa karaktäristiska problem genererar ytterliggare utmaningar jämfört med aktörer inom privat verksamhet..

Syfte: Att sammanställa en beskrivning på hur mål- och resultatstyrning fungerar i praktiken enligt budgetansvariga på verkställande nivå i offentlig verksamhet. Sedan studera huruvida mål- och resultatstyrning i offentlig verksamhet kan klassificeras som mål- och resultatstyrning enligt allmänna indelningar inom ekonomistyrning av olika författare. Vi skall samtidigt både finna svar på om mål- och resultatstyrningen är en väl fungerande styrmetod och om mätbarheten av uppställda mål måste finnas för att kunna utföra mål- och resultatstyrning i en offentlig verksamhet. Metod: Djupintervjuer med budgetansvariga personer i äldreförvaltningen i Karlskrona kommun. Intervjupersonernas utsagor har vi sedan tolkat till innebörden av mål- och resultatstyrning i äldreförvaltningen.

Syfte: Att sammanställa en beskrivning på hur mål- och resultatstyrning fungerar i praktiken enligt budgetansvariga på verkställande nivå i offentlig verksamhet. Sedan studera huruvida mål- och resultatstyrning i offentlig verksamhet kan klassificeras som mål- och resultatstyrning enligt allmänna indelningar inom ekonomistyrning av olika författare. Vi skall samtidigt både finna svar på om mål- och resultatstyrningen är en väl fungerande styrmetod och om mätbarheten av uppställda mål måste finnas för att kunna utföra mål- och resultatstyrning i en offentlig verksamhet. Metod: Djupintervjuer med budgetansvariga personer i äldreförvaltningen i Karlskrona kommun. Intervjupersonernas utsagor har vi sedan tolkat till innebörden av mål- och resultatstyrning i äldreförvaltningen. Slutsats: Vår studie har kommit fram till att äldreförvaltningen som påstår sig använda mål- och resultatstyrning i själva verket bedriver ?ramstyrning med kostnadsansvar? enligt de teorier kring ekonomistyrning som vi har studerat.

Den lärdom vi har fått är att det finns svårigheter att använda lönekriterierna för individuell lön som motivationsfaktor som de är utformade idag. Vi anser att studien har medfört till en ökad förståelse för de svårigheter som finns i samband med individuell lön inom offentlig verksamhet..

Syftet är att undersöka huruvida prestationsmätningar har inverkan på lärande, samt hur prestationsmätningar nyttjas för att uppnå lärande i en offentlig verksamhet. Examensarbetet är en djupgående fallstudie av en asylprövningsenhet på Migrationsverket i Malmö..

Den lärdom vi har fått är att det finns svårigheter att använda lönekriterierna för individuell lön som motivationsfaktor som de är utformade idag. Vi anser att studien har medfört till en ökad förståelse för de svårigheter som finns i samband med individuell lön inom offentlig verksamhet.

Sammanfattning Titel: Målstyrning i offentlig verksamhet ? En studie av de anställdas upplevelser och deras delaktighet i målstyrning på Skatteverkets Blekingekontor. Författare: Annika Abrahamsson, Angelica Bernström och Jonna Gustafsson Handledare: Eva Lövstål Institution: Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi 15 hp Syfte: Syftet med studien är att beskriva och försöka identifiera vad det får för konsekvenser på lokal nivå att en målstyrd offentlig verksamhet samtidigt är en hierarkiskt uppbyggd organisation där besluten fattas på en högre nivå. Det vi främst behandlar i vår studie är hur målen och målstyrningen upplevs av de anställda och vad det är som påverkar att de ska känna sig delaktiga. Metod: Studien genomfördes på Skatteverkets Blekingekontor med hjälp av tre kvalitativa intervjuer med en chef och två informatörer.

Sammanfattning Titel: Målstyrning i offentlig verksamhet ? En studie av de anställdas upplevelser och deras delaktighet i målstyrning på Skatteverkets Blekingekontor. Författare: Annika Abrahamsson, Angelica Bernström och Jonna Gustafsson Handledare: Eva Lövstål Institution: Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi 15 hp Syfte: Syftet med studien är att beskriva och försöka identifiera vad det får för konsekvenser på lokal nivå att en målstyrd offentlig verksamhet samtidigt är en hierarkiskt uppbyggd organisation där besluten fattas på en högre nivå. Det vi främst behandlar i vår studie är hur målen och målstyrningen upplevs av de anställda och vad det är som påverkar att de ska känna sig delaktiga. Metod: Studien genomfördes på Skatteverkets Blekingekontor med hjälp av tre kvalitativa intervjuer med en chef och två informatörer. Vi genomförde även en kvantitativ enkätundersökning bland de anställda. Detta för att få ett bra underlag till att besvara vår frågeställning. Slutsatser: Vår studie visar att konsekvensen av att Skatteverket är en målstyrd verksamhet där målen sätts högt i hierarkin blir att de anställda på lokala kontor upplever en begränsad delaktighet när målen sätts.

Syftet med denna studie var att undersöka hur chefer och PA-konsulter i en offentlig verksamhet upplever och värderar den kompetensbaserade intervjumodellen vid rekrytering (Lindelöw, 2008). Det gjordes ett målstyrt urval som genererade (n=10). Studien var av kvalitativ karaktär och för att samla in data genomfördes semi-strukturerade intervjuer. Det empiriska materialet analyserades sedan med hjälp av en tematisk analysmodell. Resultatet indikerade på att chefer och PA-konsulterna upplevde att den kompetensbaserade intervjumodellen gav en bättre struktur och tydlighet samt att det blev enklare att jämföra de sökande vilket bidrog till en objektivare bedömning.

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik målgrupp som exempelvis konst eller trädgårdsodling för gruppen psykisk ohälsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, är en kvalitativ studie som bygger på deltagares upplevelser av att använda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfält.Studiens teori utgår ifrån analysmetoden grounded theory och bygger på intervjumaterial ifrån fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.Bättre självförtroende, identitetsskapande och lättare integration i samhället är några av slutsatserna som presenteras..

Balanserat styrkort (BSC) introducerades 1992 av Kaplan och Norton. Det mäter företags prestation ut fyra perspektiv och används för att överstätta eller länka strategin till mätbara mål. Vidare nämns att budgeten är på väg att bli mindre anförtrodd i företag och problem med den. BSC är vanligt förkommande i Sverige, det gäller större företag likväl som offentligverksamhet. Att undersöka huruvida BSC fortfarande är av intresse grundas av efter en jämförelse med budgetering.

Syfte: Huvudsyftet med denna uppsats är att skapa förslag till riktlinjer för belöningssystem inom offentlig verksamhet. Delsyftet är att utifrån studieobjektet Skåne läns allmänna försäkringskassa undersöka hur de anställda motiveras och belönas. Metod: Uppsatsens övergripande tillvägagångssätt är att beteckna som deduktivt. Vi har genomfört en studie med både kvalitativa och kvantitativa inslag. Den kvalitativa metodansatsen tillämpas i våra djupintervjuer med lokalkontorschefer och anställda på regionkontoret.